Totempålar

Det fanns bara totempålar på den nordamerikanska västkusten och det berodde på att västkustindianerna var de enda som ägnade sig åt att smida totempålar.

En totempåle kunde vara mellan 15-20 meter hög och ha en diameter på 1-1.2 meter vid basen. Det var skulpturer av djur och andar och de tillverkades av röd ceder som är ett mjukt och hållbart träslag.

Totempålarna tillverkades från början för att bära upp takbjälkarna på de stora långhusen som västkustindianerna bodde i. Efter en tid började man hugga ut skulpturer och måla pålarna för att visa vilken klan som ägde huset. Den översta figuren visade nästan alltid klanens eller personens totem (skyddsdjur).

Varje totempåle hade en hel historia i sig och den visades med hjälp av alla de olika skulpturerna på den.

När en påle placerades utanför husets dörr höggs en tunnel upp i pålens bas och den användes som ingång till huset. Den ensamstående pålen var antingen personliga pålar eller minnespålar som restes till ära av den avlidne. När en totempåle skulle resas anordnades en resningsceremoni.

Bud skickades då ut till alla stammarna inom en radie av cirka 15 km för att bjuda in dem till ceremonin och den fest som följde. Antalet gäster kunde variera från ett par hundra till över tusen. Gästerna mottogs av värden med stor gästvänlighet och placerades ut i de olika husen i byn där de togs emot på värdens bekostnad. Kostnaderna för en sådan tillställning var mycket höga och värden blev ofta ruinerad efteråt.

På dagen för resningen av totempålen samlades alla gäster runt det hål som grävts, stort nog för att rymma pålens bas. Hos vissa stammar var det, i forna tider, en sed att avrätta en slav under resningsceremonin. När alla var samlade leddes slaven fram av ett antal beväpnade män och placerades i hålet. Värden bad därefter männen att ta tag i de rep som var bundna till pålen. Även kvinnor och barn deltog. På kommando från värden tog alla i allt vad de kunde och reste pålen till en upprätt position i hålet. Slaven på botten av hålet krossades och blev på så vis ett offer till andarna. När hålet var igenfyllt vidtog hurrarop över den resta pålen och sedan följde festen.


Tillbaka till toppen av sidan