bild   |  Startsida  |   Fakta  |   Kuriosa  |   Galleri  |   Multimedia  |   Kontakt  |   FAQ - vanliga frågor  |   Länkar  |   Skrivbordsunderlägg  |  

Utbredning

Tillbaka till faktasidan

Boplatser Utbredning Varianter Bestånd

Boplatser

Tandvalar finns i alla världens hav och även i sötvatten. Varje art har sina speciella krav på miljön och finns endast i de områden som passar dem.
Haven kan tyckas likadana för oss, oberoende var de ligger, men under havsytan kan de vara mycket olika. Temperatur, salthalt, ljus, strömmar och näringstillgång kan växla mellan olika platser i världen.
Havsbottnarnas utseende är också mycket varierande och det finns höga berg, djupa dalar och vidsträckta djuphavsslätter. Havens skiftande miljö innebär att det finns ett stort antal olika organismer där.

Upp

Utbredning

Känd för att vara anpassningsbar till olika bosättningsområden kan flasknosdelfinen hittas i världens alla tempererade och tropiska vatten, från kusterna ut till de öppna haven. Det ljusare blå området är flasknosdelfinens utbredning över världen.
Utanför tropikerna hittas de oftast i kustnära områden. Generellt lever den mer sällan i de öppna haven än andra arter såsom springaren, och ses sällan mer än 800 km från kusten.

Det finns bevis för att, i vissa grupper, har flasknosdelfinen hemområden och inte flyttar så ofta. I en studie fann en forskare i USA att inom en bofast grupp på mellan 48 och 164 flasknosdelfiner sågs samma individer regelbundet under hela året.

Upp

Varianter - kustnära och öppen havs-variant

I alla delar av området finns det två huvudtyper av flasknosdelfin - en öppen havs-variant som inkluderar kusten kring öar i det öppna havet och en kustnära variant som är något smalare i utseende. Både de kustnära och öppna havs-individerna som bor nära öar har begränsade och överlappande hemområden.
Öppna havs-varianten visar på säsongsförflyttningar, förmodligen beroende på bytestillgången.
De kustnära och de som lever i de öppna haven skiljer sig åt på hemoglobinvärden, cellvolymen och de röda blodkropparna, alla dessa värden är högre hos öppna havs-typen. Ett faktum är att vid korsning mellan individer av de båda varianterna i fångenskap har resulterat i ett mellanvärde indikerar att dessa differenser har en genetisk bas.

Dykträning har resulterat i högre antal röda blodkroppar i båda varianterna, men effekten är större hos öppna havs-varianten. I ett områden i Stilla havet är de båda varianterna blandade och korsningar i det fria hittas.

Det normala utbredningsområdet för de kustnära varianterna består av vikar, laguner, flodmynningar och nästan allt som är tillräckligt grunt.
Den hittas ibland i floder, men sådana individer är förmodligen antingen kringströvande eller så försöker de fly från de relativt obekväma vattentemperaturerna på andra håll. De hittas ofta i passager mellan de öppna havet och bukter och laguner.

Under senare år har den kustnära variantens område börjat sträcka sig längre norrut. Varför vet man inte riktigt men det kan bero på förändringar i miljön. Under och efter El Niño 1982-1983 har de hittats i Monterey-bukten, vilken ligger mer än 600 km från deras tidigare utbredningsområde.

Upp

Bestånd

Förångande nog finns det väldigt få uppskattningar av antalet flasknosdelfiner i världen. De studier som gjorts är baserade på små områden såsom Sarasota i Florida där man fann 100 individer längs en 40 km lång kustremsa. (Beräkningen gjordes 1970 och tycks inte ha förändrats.)
I fiskearkiv från slutet av 1800-talet har man beräknat att beståndet vid Cape Hatteras i North Carolina, USA var ungefär 17000 individer.
Det verkar som beståndet har minskat, och många är kritiska till beräkningen av beståndet för östra USA, eftersom man inte tar hänsyn till fisket i Cape Hatteras där beståndet har exploaterats.

Vissa hävdar att människans inblandning resulterar i stora förändringar i lokala bestånd, men denna effekt är svår att utvärdera. Några intressanta punkter dock har uppkommit.
Fram till 1960-talet fanns flasknosdelfinen i San Diego-bukten, men de försvann plötsligt och var borta i nästan tio år. Detta kan ha berott på utsläpp, eftersom vattenkvalit´n förbättrades under 1970- och 80-talet, och delfinerna återkom. Det har kommit obekräftade rapporter om att beståndet minskat i de norra delarna av utbredningsområdet.

Upp

Tillbaka till faktasidan


Tursiops - www.netgoblins.com/tursiops ~ info@netgoblins.com